En av mina favoritorkestrar just nu är Edgardo Donato. Här kommer en Donato-tanda som jag aldrig skulle kunna sitta still till. Om ingen funnes att dansa med skulle jag dansa med mig själv!

Jag kan inget om musik och är inte heller DJ varför jag har väldigt svårt att motivera varför jag väljer Donato och dessa fyra låtar. Det enda jag kan säga att för mig så innehåller den här musiken ett oemotståndligt ”sväng” (vad nu det är?) och trots att jag inte begriper ett ord av texten så älskar jag sången.

Tandans avslutande ”El Adios” är jag obegripligt förälskad att dansa till. Trots att den svänger så extremt upplever jag den som en utmanande långsam dansmelodi. Här kan jag inte låta bli att skicka med två exempel på hur man kan dansa till ”EL Adios”. Fyra konstnärer på högsta nivå som bildar två helt väsensskilda danspar: Giselle Anne och Gustavo Naveira respektive Coca och Osvaldo Cartery. Så som Gustavo och Osvaldo vill jag också dansa!

Pelle Johansson